Jag är beredd att ge upp allt. Jag vill ha en framtid ihop med dig. Jag vill se världen med dig. Sättas på prov med dig. Ta risker. Jag vill t.o.m skämmas och bli högröd tillsammans med dig.

I snart 2år har mitt hjärta varit som en stor blödande böld inom mig, killar på killar har svikit mig. Mitt hjärta var nära att ge upp hoppet, bli ett minne blott för nära & kära. Men någonstanns fanns det en spärr, något som sa att jag skulle vänta, vänta på dig.

Runt allt detta överger en viktigt gestalt mig. "Gestalten" lägger skuld på mina axlar och jag faller ännu djupare, på något konstigt sätt finns det ingen botten och inget rep som en hjälplina. Jag föll häjdlöst, slog i på flera ställen under fallet. Botten var nådd och jag blev liggandes i månader...

Gestalten var min pappa, idag har jag ingen pappa. Han finns i livet men han finns inte för mig. Han valde att lämna mig, mamma och min lilla syster. Valet var hans. Idag får jag ta konsekvenserna för vad han har åstakommit, jag får stå till ett förfogande för dina snesteg.

Jag vill inte ha med dig att göra, du har förstört tillräckligt i mitt liv och dessa minnerna jag har av dig kommer sitta kvar livet ut. När du valde att inte leva ihop med oss, valde du oxå bort vår framtid, vår framtida relation. Det finns inget hopp som du säger om att vi ska bli "vänner" igen. Som sagt du valde en annan framför dina barn.

Imorgon kl.8,40 kommer du försvinna..För evigt!

Självklart kommer jag skaka, gråta och skrika av rädsla, men dom som har gjort det förr säger att det går över med tiden.

"tiden läker alla sår"

Tack för att ni tog er tid att läsa... Tolka det som ni vill men jag tror nog att ni förstår.

-Hejdå!