Suttit i 5 minuter och bara stirrat på skrämen och fällt massa tårar!

Idag börjar dagen med en mycket gripande "föreläsning/en mans show". Stahlins smutsiga näsduk hette den och det handlar om en lite tjej som bor i Ukraina under 2:a VK och denna berättelse var sann och hon som berättade var barnbarn till flickan i berättelsen. Så gripande och så oerhört bra. 

Mäktigaste av allt var hennes avslut: Detta har jag kört i 2 år men just denna gång är lite speciell. För 1,5 vecka sen dog min mormor (flickan i berättelsen) och när hon levde tog jag alltid kort på publiken och visade för henne, men nu kan jag ju inte det men jag vill endån ta ett kort! 

( kan erkänna att jag gick fram till henne efteråt och gav henne en STOR kram och fick ett kort på henne & det häftigaste av allt var att jag kände hennes mormors närvaro ( läs inte längre om du inte tror på detta ) och det sa jag till henne. Din mormor sitter alltid i publiken f.r.o.m nu! Idag fick hon  äntligen höra den live. Hennes egna berättelse som berättas på ett så härligt sätt och som verkligen når ut till oss alla, gamla som unga!

Kommer du ihåg? Du har väl inte glömt? När vi satt och klippte i smörpapper på Ekan inför julavslutningen?

Nej jag minns som igår! 

Minns du vad som hände också?

Mm, det är oförglömligt!

Tänk att du går 10 år tillbaka i tiden klockan slår snart fyra.. 6-7 flickor sitter vid ett utav borden i köket på fritidhemmet dom gick på. En av flickorna ligger i mysrummet och är lite hostig. 

      Alla rycker till när en av fröknarna som varit inne i mysrummet ryckte upp dörren och kastar sig på telefonen! Ingen fattar inget, ingen säger något om vad som händer. det enda som sägs är att dom ska fortsätta pyssla. Bara några minuter senare kommer en ambuland & flickans pappa. Alla springer till fönstret och dom ser pappan bär flickan ner från trappen in i ambulansen.

Skolsköterskan, rekorn & kuratorn kom och pratade med frönkarna. 

Idag dog en flicka vid namn Nellie, som inte hann fylla 6 år. Hon hade astma, extrem allergi ect. När dom övriga barnen kom tillbaka efter helgen var ljus tända, rekorn satt med i klassen och ett kort var framställt. Alla var ledsna, men många fattade egentligen inte riktigt vad som hade hänt...

Om 21 dagar fyller Nellie 16 år. Eller hon skulle ha fyllt 16 år. Hon skulle ha gått färdigt första terminen på gymnasiet. Fått ett efterlängtat och välförtjänat jullov. Troligtvis firas Nyår med sina nära och kära. Men nu får hon se på när hennes syster & bror öppnar sina julklappar. 

Det är eller det går verkligen inte hålla tårarna borta när jag skriver detta.. jag tror ärligt att jag inte kommer kunna släppa detta i första taget, det finns så många bilder från den eftermiddagen när vi stod i fönstret och kikade på när dom bar ut henne. Samtidigt uppkommer andra bilder & minnen där jag kunde ha missta personer som står mig närmare än vad Nellie gjorde. Både glädje- och sorjetårar kommer. Glädjen att personen A vände och att personen B övervann sjukdomen.. Dessa personer står mig riktigt när och jag säger bara en sak, hade båda ni gått bort hade jag atomatiskt gjort det också.

Tack för att ni tog er tid att läsa! Hoppas det fick er att tänka till och verkligen uppskatta dom vi har kvar i livet och att dom som gått bort mår bra nu och ser på oss och vill att vi ska leva åt dom! 

Go'natt

 

Marina

5 december 2011 22:53

Om vi inte hoppas och tror att de som lämnat oss finns nära hade livet varit mycket tyngre. Tack och lov tror vi och hoppas det.

Felicia Åström

7 december 2011 21:22

mm, för vi vet inget annat! =) kram

 

annika

6 december 2011 07:14

Så fint skrivet Felicia. Blev väldigt rörd över dina ord. kram till dig.

Felicia Åström

7 december 2011 21:20

tack annika för din kommentar! =) kram och god helg

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tack för 1,5 år här på bloggplatsen! Nu byter jag! Mot större bloggchanser!  ( Skulle egentligen pulicerat detta igår, men tiden fanns verkligen inte ) Nu kan ni följa mig på Veckorevyns blogg :) blogg.veckorevyn.com/feliciamimmielizabet   ...

Tjatar & tjatar om hur mycket ni e bäst men allvarligt talat.. Förra månaden var jag överlycklig för att besökarna hade ökat över 300, mitt mål var då att nå minst samma denna månad och se.. över 500. Tror ärligt talat inte ni fattar hur mycket det...

Gud vad det blåser.. Helt sjukt, vet inte hur många gånger jag har fått gå ut på jobet för att resa upp skyllat ect. som blåst omkull.. Inte okej! Men det gick iaf bra att jobba! Mycket folk & mycket att göra, gillas! Vi fick leverans idag oxå, så ma...

Är så himla nöjd med rummet, mina inköp och ja allt! Livet är verkligen på topp nu. Jobb imon så jag måste komma i säng nu så jag e fit for fight imon...   Fick precis ett mail om statistiken här på bloggen och jag verkligen tårögd! Ni e så fan...

Hej.. Dagen blev inte riktigt som planerat, haha! ( det blir aldrig mina dagar ) Syrran orkade inte följa med ner på stan så jag messade Calle ( bror ) och han var på shoppinghumör, så vi möttes på Jc och för en gång skull fick jag sitta ner i fotö...